Bakom.se

Vem ligger bakom?

Här ger vi tips om hur man hittar vem som ligger bakom en webbsida, blogg eller andra medier. Vi granskar också olika fall och upplyser om vem som ligger bakom.
I vissa fall försöker människor vara anonyma, men ofta går det att ta reda på vem som ligger bakom. Man är inte så anonym som man tror. Sidan under uppbyggnad.

Ett smakprov av innehållet:

Hur vet man vem som ligger bakom en webbsida under .se domänen?

För att ta reda på vem eller vilka som ligger bakom en webbsida under .se domänen kan man besöka webbsidan iis.se. I fältet "domän och kontaktsökning" skriver man in den domän man vill kontrollera.
Då får man fram information om domänen bl.a. så visas "Owner (kontakt-ID)". Genom att klicka på detta kontakt-ID kan man efter att ha verifierat att man inte är en robot genom captcha-kontrollen se namnet på den person eller organisation som äger domänen och om adress och kontaktuppgifter är publika kan man även se dessa här.

Hur vet man vem som ligger bakom en internationell webbsida?

För att ta reda på vem som ligger bakom en internationell webbsida t.ex. under .com eller .net domänen kan man använda en whois-tjänst, skriva in domännamnet och få fram information om vem som har registrerat domänen. Ibland får man bara fram vilket ombud som använts, men man kan då ibland kontakta ombudet för att få mer information.

Hur vet man vem som ligger bakom ett email?

Den som skickar ett epost kan skriva in vilket namn som helst som avsändare, och vilken toppdomän som finns med i eposten säger inte heller något om vem som skickade det. Man kan dock få lite mer information genom att titta i epostens brevhuvud.
All e-post som skickas över Internet förses med ett brevhuvud, header. Hela huvudet kan vara ganska långt, beroende på hur många servrar mejlet har passerat genom. Som du kanske vet skickas ju ett brev inte direkt till mottagaren utan bara till den närmsta servern, som i sin tur skickar det vidare till nästa server på vägen till mottagaren. Hela huvudet visar alltså den fullständiga vägen från avsändaren till mottagaren.
Det brevhuvud du ser i ett vanligt brev är en förkortad variant av det långa brevhuvudet.Det du ser när du öppnar ett brev är därför oftast något liknande det här:
"brevhuvud" "header" eller "Internet-rubriker". Datumet är normalt inställt för den server som tog emot brevet, men tidsangivelser är svårtolkade. Alla servrar utgår officiellt ifrån GMT, alltså där Greenwich är normen. GMT anges med -0000. Sedan lägger servern till eller drar ifrån timmar för att ange vilken tidszon den har. I exemplet är klockan 13:22:50 (timmar:minuter:sekunder) och sedan i den tidszon två timmar öster om Greenwich, som alltså är den som gäller för Sverige. Vissa servrar missar det där med sommartid och andra anger en amerikansk tid, t.ex PDT, EDT, EST, osv. Många icke-amerikaner anger istället en lokal tid, t.ex JST, som står för "Japan Standard Time". Tiden anges efter hur servern är programmerad och inte alla gör tyvärr rätt. Därför får man ibland ta tidsangivelserna med en nypa salt. Ofta kommer hela brevhuvudet i en stor klump, med en lista på de servrar brevet har passerat. Den första avsändaren i listan är också den sista. Känner man sig osäker kan man alltid titta på klockslagen. Då kan man se vilket ip-nummer t.ex. 212.151.56.96 mailet skickades ifrån, och med hjälp av en whois-tjänst kan man se vilken internetleverantör som står bakom det aktuella ip-numret och ibland också en geografisk lokalisering.
Om ett epost innehåller något olagligt, t.ex. hot, kan man göra en polisanmälan och polisen har då rätt att få ut uppgifterna från internetleverantören om vilken individ som ligger bakom aktuellt ip-nummer.